Koskö Hembygdsförening i Korsholm är vald till Årets Gunnar 2023. Föreningen verkar i museigrundaren Gunnar Rosenholms anda genom att inventera sin lokalhistoria och göra den tillgänglig genom boken Koskö – vår stenrika by!
Koskö – vår stenrika by är ett storverk med 624 sidor, närmare 900 fotografier och två separata kartor som beskriver landhöjningen och ortnamnen i byn. Boken utkom 2022 och korades ifjol till Årets hembygdsbok av Finlands Hembygdsförbund (Suomen Kotiseutuliitto) – som den första svenskspråkiga boken någonsin. I motiveringen för Årets hembygdsbok sägs det att Kosköboken ärett ”bra lokalhistoriskt verk, engagerar både dem som känner till frågorna väl, och dem som betraktar dem på avstånd”. Kosköboken presenterar byns hela historia från begynnelsen till nutid genom artiklar om bosättning, kommunikationer, ortnamn, närings- och föreningsliv, personskildringar och Kosködialekten. Emigrationen har också behandlats ingående.
Arbetsgruppen i det andra skedet har från 2017 bestått av Helena Back, Alf Burman, Lars Burman, Rune Frants, Inga-Lisa Holm, Lisen Jåfs, Gunne Lax, Tomas Pått och Viveca Rabb. Boken har redigerats av Helena Back som också står för bokens layout. Koskö Hembygdsförening grundades redan 1955, men fick en nystart på 1970-talet – med samma Gunne Lax som primus motor. Idag har föreningen 176 medlemmar.
Koskö Hembygdsförening och dess bokgrupp visar att visst kan man även i små sammanhang eller byar åstadkomma strålande resultat – bara man tålmodigt arbetar tillsammans. Arbetet med boken har nämligen pågått alltsedan 1983 när Gunne Lax startade en hembygdsinventeringsgrupp i Medborgarinstitutets regi. Då bestod deltagarna av äldre bybor födda på 1910-talet och Gunne Lax fick skriva så att blyertspennan glödde. Till stöd för arbetet använde gruppen sig av museigrundaren Gunnar Rosenholms studieplan Operation hembygdsinventering. Arbetet med boken avstannade men återupptogs ånyo 2017 då man beslöt ge ut en riktigt uppseendeväckande bok för att sätta Koskö på kartan! I boken finns just många kartor och ett rikt bildmaterial som man samlat in i byn och även av personer bosatta utanför Koskö. Dessa bilder och lite till finns även digitaliserade på byns hemsida. I det digitala arkivet finns också mera lokalhistoriskt material som färdigställts efter att boken publicerats. På samma hemsida hittar man också dialektdatabanken som baserar sig på boken ”Kvevlaxbygden – åm byyan å ho vi segär”. I databasen kan man söka både på dialekt och på högsvenska och det finns dialektord med ljudenligt skrivsätt från de åtta byarna i Kvevlax socken.
Gunnar Rosenholm (1912-1999) utgav studieplanen ”Operation hembygdsinventering” år 1973 på Svenska studieförbundets förlag. Enbart i Korsholm har Medborgar- och senare Vuxeninstitutet hållit ett tjugotal hembygdsinventeringskurser som genererat lika många hembygdsböcker utifrån Rosenholms studieplan.
Utmärkelsen Årets Gunnar delades för första gången ut 2012 i samband med 100-årsjubileet av museigrundaren Gunnar Rosenholms (1912-1999) födelse. Priset ges till en person, grupp eller organisation för en kreativ och inspirerande insats under året i Stundars och Rosenholms anda. Ordet anda kan fritt översättas som en insats inom byggnadsvård, hantverk, museipedagogik eller bildkonst.
År 2012 koordinator Annina Ylikoski, barnkulturnätverket BARK/Österbottens förbund
År 2013 hembygdsforskaren Bengt Brors, Solf
År 2014 konstvetaren och överintendent Berndt Arell, Sveriges Nationalmuseum
År 2015 byggnadsvårdarna Andrea och Eddie Österåker, Västerhankmo
År 2016 hantverkaren, spinnarmästaren och bloggaren Barbro Heikinmatti, Vörå
År 2017 Malax Veterantraktorförening rf, Malax
År 2018 fotograf Gunnar Bäckman, Vasa
År 2019 inredningssnickaren och björköskåpsexperten Jarl Nystrand, Björköby
År 2020 Sundom bygdeförening rf, Sundom
År 2021 författarna Mikaela Nykvist, Korsholm och Paula Nivukoski, Laihela
År 2022 projektledare Heidi Hummelstedt, Vasa
