Mjölsåll av kojuver
Under självhushållningens tid representerade husdjuren en betydande del av familjens förmögenhet, speciellt korna var värdefulla; genom att sälja smöret man gjorde av deras mjölk fick man in kontanta medel. Med kontanter kunde man köpa sig eftertraktade varor man inte själv kunde producera, t.ex. salt, kaffe, tobak. En mjölkande ko slaktade man inte lättvindligt, men när det var dags, var man angelägen om att ta tillvara precis alla delar av kon; kött, inälvor, blod, ben, horn, hud mm.
Mjölsållet är ett exempel på att det med tiden utvecklats vedertagna användningsändamål för olika delar av de slaktade djuren. Huden på kons juver är förhållandevis tunt, mjukt och elastiskt, och kan således spännas ut som ett trumskin.
Sållet är runt och ganska stort, med en diameter på ca 36 cm. De raka kanterna är 10 cm höga. Sållets stomme är tillverkad i svepteknik; man har tagit ett tunt träspån som basats, med värme och fukt för att göra det formbart, och sedan böjt det runt en rund mall. När spånet torkat och fått den rätta formen har ändarna lagts omlott och svepet sytts ihop med rottrådar. Juverskinnet hålls på plats med hjälp av en smalare ring, även den i svepteknik, på utsidan av kanten.
Skinnet har sytts fast i kanten på den inre ringen med hjälp av smala skinnremsor. Själva sållet, alltså skinnet från kons juver, är tätt perforerat med ca 3 mm stora hål. Spenarna har lämnats kvar och står upp på sållets insida. Två av spenarna har i något skede gått av och hålen har pluggats igen med hjälp av trätappar. Mellan sömmarna på stommens utsida har skurits in en symbol som kan tolkas som ett ”N” eller möjligtvis ”Z”. Av skavankerna att döma har sållet varit i flitig användning.
Efter att sädeskornen malts mellan kvarnstenarna, krävdes ännu en viss efterbehandling innan mjölet skulle användas t.ex. till bakning. Mjölet kunde innehålla oönskade delar av skal och annat, som man siktade bort. Beroende på användningsändamål ville man också ha olika grovt mjöl, man behövde således flera olika såll – från finare till grövre. Sållgallren kunde göras i många olika material, ofta är de flätade eller vävda, – kojuversållen är också vanligt förekommande som grövre sikt.
Sållet härstammar från Mukari i Pundars, Helsingby och förvaras numera i bagarstugan på Stundars.
