Museet har öppet enligt överenskommelse
Meny
HemSamlingarKloka gummans stuga

Kloka gummans stuga

Kloka gumman stuga som vid återuppförandet försågs med en "jälafåssto".

Kloka gumman stuga som vid återuppförandet försågs med en ”jälafåssto”.

De största och synligaste föremålen i Stundars ägo är givetvis byggnaderna. Föreningen har i sin ägo 70 byggnader, varav endast ett fåtal byggts enkom för museets behov. Resten av byggnaderna har någon gång byggts av någon någonstans – kanske byggts till och byggts om.  Boningsstugorna har levt med sina ägare i både glädje och sorg, innan de ”pensionerats” och flyttats till Stundars.  Ack, om väggarna kunde tala…

 

Kloka gummans medicinskåp

Kloka gummans medicinskåp

En spännande, och kanske lite skrämmande stuga, är Kloka gummans stuga i museiområdets sydvästra del. Det är främst för interiören som besökarna minns stugan. Flaskan med huggormen i och de konstiga medikamenten och instrumenten har fastnat på många näthinnor.

Utifrån betraktat ser Kloka gummans stuga också lite speciell ut där den nu står i utkanten av Gråbyn. Den rödmyllade stugan är hög i förhållande till sin längd och den har små fyrrutiga fönster. Ytterväggarna är något avsmalnande neråt; ett ålderdomligt drag som numera är rätt ovanligt i våra trakter.  Då stugan återuppfördes på Stundars försågs den med en ”jälafåssto”, en sorts farstukvist bestående av gärdsel som rests i en halvcirkel som skydd framför dörren. I början av 1900-talet var jälafåsstona ännu förekommande framför t.ex. backstugor och bastur.

Den öppna spisen i hörnet innanför dörren upptar en stor del av golvutrymmen i stugans enda rum.

Den öppna spisen i hörnet innanför dörren upptar en stor del av golvutrymmen i stugans enda rum.

"Årmbrennvinet" utnyttjades som medicin mot reumatisk verk och bölder. Ormen, som skulle fångas före första maj, lades levande i flaskan.

”Årmbrennvinet” utnyttjades som medicin mot reumatisk värk och bölder. Ormen, som skulle fångas före första maj, lades levande i flaskan.

 

 

 

 

 

 

 

Då man stiger in i stugan genom dörren i gaveln, har man den vitrappade öppna spisen till höger. Spisen upptar en stor del av golvytan i stugans enda rum.  I övrigt är det lilla rummet möblerat med utdragssäng, skåp, bord och stolar. Det mesta införskaffat från Toby och Helsingby.

Vem som byggt stugan ursprungligen och när på den s.k. ”Tjälkstan” eller ”Millanbackan” på Backman hemman i Toby i Korsholm, vet vi inte. Några av husets senare invånare är dock kända.

Då Anna Brita Abrahamsdotter Rönnberg ((1828 – 1911) blev änka 1868 (efter replotbon Israel Aspholm) försörjde hon sig och sina barn som jordegumma, dåtidens barnmorska. Dessutom fungerade hon som ”kåklar” eller ”kåkältjelng”, som botade sjukdomar med magi.  Botandet gav henne en liten extrainkomst; för en kopparslant botade hon hudutslag och för en silverslant varje krämpa. Ett par hundra meter från hemmet fanns ”Jordemors tjeldon”, varifrån Anna Brita tog det hälsobringande vatten som bl.a. botade hudutslag.  Anna Brita var allmänt känd som ”Kåtimosson”, ett öknamn som syftar på hennes enkla bostad. Stuga fick i fortsättningen heta ”Kåtimossos” efter henne.

Efter Anna Brita flyttade jakobstadsbördiga Johan Kronholm (1854-1928) och hustrun Anna Sofia Rönn (f. 1857) från Toby in i stugan med sina tre barn. Stugan byggdes ut med ett rum. Johan körde med häst ut posten från Toby järnvägsstation till Pörtom och Petalax tre gånger i veckan. De sista som bodde i stugan var Birger och Svea Lagerström och deras fyra barn. Birger arbetade som taxichaufför. Familjen flyttade till Närpes på 1960-talet och stugan blev obeodd.

Stugan kom till Stundars på initiativ av bonden Wilhem Eur, som en donation av Korsholms kommun.  Stugan revs och byggdes upp på nytt på Stundars 1975, dock utan den tillbyggda delen. Arbetet utfördes av timmermännen Sigfrid Granback och Bo-Göran Stenberg.  Timmermännen var tvungna att byta ut en del ruttna stockar; stugans fönster hade i något skede förstorats. Fönstren stugan har i dag är en rekonstruktion.